Industri och arbetarklass

Sedan lång tillbaka hade Sverige haft stor produktion av järn och koppar, och de första större företagen uppstod kring dessa råvaror under främst 1600-talet. Men det tog till 1800-talet innan industrin kom igång på allvar i landet. Industrialiseringen började i Storbritannien på 1700-talet, och det var när de efterfrågade trädprodukter och bättre järn som industri i större skala kom igång i Sverige på 1870-talet. En annan viktig orsak till industrins framväxt var att många regler som styrde hantverk och företagsamhet togs bort. Det var nämligen inte fritt att starta ett företag i Sverige före mitten av 1800-talet. En hantverkare var tvungen att tillhöra ett skrå/en förening inom sitt yrke (bagareskrå, snickareskrå osv). Bara de som var med i bagarskrået fick alltså verka som bagare. Detta system upphörde 1864 när näringsfrihet och fri företagsamhet infördes i Sverige.

Om du har en hantverkare bland dina förfäder kan du tänka dig en tid av mycket regler kring hur man blev gesäll och mästare inom ett yrke före 1864. När det blev fritt att starta företag fanns chans till att driva egna idéer och tjäna mer pengar. Om du har en gesäll bland förfäderna kan du upptäcka att de flyttade mycket och även då utomlands. Dessa resor var en uppbyggnad av deras erfarenhet inom yrket och kallades gesällvandringar.

När industrier sakta växte upp i städerna ökade också inflyttningen till städerna. Har du någon förfader som bodde i Malmö, Ystad eller annan stad kan den mycket väl ha arbetat inom industrin. Det var ofta ett tufft jobb, men sakta blev förhållandena och lönerna bättre. Ofta byggdes hela kvarter av bostäder för arbetare i de större städerna. Ett exempel är Möllevången i Malmö.